I den här artikeln har Kulkulska-Hulme och Pettit redovisat sina resultat när det gäller hur datavana lärare använder mobil teknik. Min spontana reaktion är att det inte framkommer mycket nytt. Mp3-spelare tas upp här som en variant av mobil teknik (s 144),men nu tror jag verkligen att de till stor del har ersatts av mobiler, vilka har fått allt större lagringkapacitet.
En av de intervjuade nämnde hälsorisker med att använda mobiler (s 142). Det är hittills första gången denna aspekt nämns i den här boken. Vilken påverkan trådlösa nätverk kan ha på hälsan ser jag själv som något man bör fundera över. I nuläget verkar man inte finna någon skadlig påverkan på hjärnan när det gäller strålning från mobiltelefoner. Jag hörde i alla fall en intervju på radion i detta ämne häromdagen...
När jag läste artikeln, funderar jag också över vilken betydelse läsplattor kommer att få. Jag kan tänka mig att de skulle kunna användas som ett alternativ, en kompromiss kanske, mellan de bärbara datorernas klumpighet och de begränsningar smartphones ändå har när det gäller t ex skärmstorlek.
I undersökningen framkom det att lärarna tyckte att de hade kontroll, och att det var flexibelt, tillgängligt, bärbart och inte så dyrt (s 147). Det verkar också som om mobilerna uppfattas som väldigt personliga (s 152). När det gäller möjligheten att använda tekniken i skolan, så är det fortfarande så pass dyrt att det är en ekonomisk fråga. En trend som verkar komma nu, är nätbaserade läromedel. Det skulle kanske spara pengar i längden, pengar som skulle kunna läggas på materiell utrustning i stället. Det visar sig väl om de nätbaserade läromedlen är anpassade till mobilers skärmstorlek. En annan intressant utveckling är hur de nya tryckkänsliga mobilerna (touchscreen) kommer att utnyttjas för ett interaktivt lärande. Skärmarna tenderar att bli allt större, men det är fortfarande på en "bärbar" nivå. Där tror jag att man skulle kunna hitta många innovativa lösningar för ett flexibelt och interaktivt platsoberoende lärande.
En slutsats som dras i artikeln är att man måste hitta lösningar för att dela med sig av erfarenhet och kunskap kring hur man bäst utnyttjar den nya mobila tekniken (s 153). Det gäller även alla aspekter av IKT, tycker jag. Det börjar bli ett gap mellan lärare i Sverige. Det beror i vilken kommun man jobbar och hur man på den enskilda skolan får tid och möjlighet att tillsammans utveckla nya metoder och idéer, hur långt man har kommit. Enligt mig är det inte en generationsfråga, utan snarare en tidsfråga - förändring kräver tid, hur öppen man är för nya arbetssätt och vilken syn på kunskap man har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar